Mycket av den musik jag lyssnar på upptäcker jag genom filmer. Det mesta finns också på Spotify vilket såklart underlättar lyssnandet en hel del. I det här inlägget tänkte jag lista några (i sammanhanget få) låtar som jag upptäckt via filmer och som blivit favoriter för undertecknad. Listan är helt utan någon inbördes ordning och titlarna utgör också länkar till Spotify. Lämna gärna tips på låtar som du hittat genom filmer! Och här är förresten en länk till min ständigt uppdaterade spellista med filmmusik.
 
Denna låt används som något av ett tema i Roman Polanskis ganska lyckade thriller ”Frantic” där Harrison Fords karaktär desperat letar efter sin kidnappade fru i Paris.
 
Den danska skräckklassikern som lånade sitt namn från Sos Fengers låt är en av mina favoriter och också det jag tänker på varje gång jag hör musiken. Att den sedan inte riktigt passar in i filmen gör den sistnämnda än mer obehaglig.
 
Slutmusiken ur Werner Herzogs sorgliga och märkligt gripande dokumentär ”Grizzly Man” hjälper definitivt till att lämna något kvar hos åskådaren. Vid omtitten i våras fastnade låten rejält i mig och har sedan dess spelats till och från i lägenheten – med vemod som följd.
 
Upptäckte denna i Gael García Bernals korta långfilm "Déficit". Stämningsfull och på något vis lite vemodig.
 
Att jag upptäckte denna via Francis Ford Coppolas mediokra pekoral till film ”Bram Stoker's Dracula” är kanske inte så konstigt med tanke på att låten skrevs för filmen. Men medan Annie Lennox stämma till och från ljuder ur mina högtalare har jag aktivt valt att glömma filmen.
 
Oinspirerade och förutsägbara ”I am Legend” innehöll en ljuspunkt vilket såklart är ovan nämnda låt med Bob Marley som ackompanjerar eftertexterna.
 
Tro det eller ej, men det är tack vare ”Twilight” som jag upptäckte denna låt. Det är dock ett faktum som jag har förträngt och de få gånger jag tänker på det väljer jag att se det som belöningen för att jag plågade mig igenom skiten...
 
En del musik, eller låtar, träffar liksom direkt i hjärtat. För min del innebär det att jag vet redan tidigt att jag aldrig kommer tröttna på stycket. ”All That Is Beautiful” som jag upptäckte i norska skräckmästerverket ”Fritt Vilt” är en sådan låt.
 
När slutet kom på premiärvisningen av ”Solstorm” kände jag redan till Lalehs ”Live Tomorrow”, men i kombination med minnena från filminspelningen och vyerna över Kiruna fick låten plötsligt en ny innebörd – och en plats i mitt hjärta.
 
Även denna Bowie-klassiker kände jag såklart till innan jag såg ”Christiane F – Wir Kinder vom Bahnhof Zoo”, men det var nämnda film som gjorde att jag fick upp ögonen, och inte minst öronen, för den.
 
Vissa filmer tål inte att ses om. ”Great Expectations” från 1997 är för mig en sådan film. Låten ”Life in Mono” har jag dock återvänt till om och om igen ända sedan jag såg filmen på bio när det begav sig.
 
Jag är med några få undantag inget större fan av Moby. Eller snarare är jag inte särskilt bevandrad i hans musik. Tack vare slutsekvensen i ”Scream” är dock hans ”First Cool Hive” med mig, till synes för alltid.

Låtar upptäckta genom filmer

Filmmusik 6 kommentarer
 
Mycket av den musik jag lyssnar på upptäcker jag genom filmer. Det mesta finns också på Spotify vilket såklart underlättar lyssnandet en hel del. I det här inlägget tänkte jag lista några (i sammanhanget få) låtar som jag upptäckt via filmer och som blivit favoriter för undertecknad. Listan är helt utan någon inbördes ordning och titlarna utgör också länkar till Spotify. Lämna gärna tips på låtar som du hittat genom filmer! Och här är förresten en länk till min ständigt uppdaterade spellista med filmmusik.
 
Denna låt används som något av ett tema i Roman Polanskis ganska lyckade thriller ”Frantic” där Harrison Fords karaktär desperat letar efter sin kidnappade fru i Paris.
 
Den danska skräckklassikern som lånade sitt namn från Sos Fengers låt är en av mina favoriter och också det jag tänker på varje gång jag hör musiken. Att den sedan inte riktigt passar in i filmen gör den sistnämnda än mer obehaglig.
 
Slutmusiken ur Werner Herzogs sorgliga och märkligt gripande dokumentär ”Grizzly Man” hjälper definitivt till att lämna något kvar hos åskådaren. Vid omtitten i våras fastnade låten rejält i mig och har sedan dess spelats till och från i lägenheten – med vemod som följd.
 
Upptäckte denna i Gael García Bernals korta långfilm "Déficit". Stämningsfull och på något vis lite vemodig.
 
Att jag upptäckte denna via Francis Ford Coppolas mediokra pekoral till film ”Bram Stoker's Dracula” är kanske inte så konstigt med tanke på att låten skrevs för filmen. Men medan Annie Lennox stämma till och från ljuder ur mina högtalare har jag aktivt valt att glömma filmen.
 
Oinspirerade och förutsägbara ”I am Legend” innehöll en ljuspunkt vilket såklart är ovan nämnda låt med Bob Marley som ackompanjerar eftertexterna.
 
Tro det eller ej, men det är tack vare ”Twilight” som jag upptäckte denna låt. Det är dock ett faktum som jag har förträngt och de få gånger jag tänker på det väljer jag att se det som belöningen för att jag plågade mig igenom skiten...
 
En del musik, eller låtar, träffar liksom direkt i hjärtat. För min del innebär det att jag vet redan tidigt att jag aldrig kommer tröttna på stycket. ”All That Is Beautiful” som jag upptäckte i norska skräckmästerverket ”Fritt Vilt” är en sådan låt.
 
När slutet kom på premiärvisningen av ”Solstorm” kände jag redan till Lalehs ”Live Tomorrow”, men i kombination med minnena från filminspelningen och vyerna över Kiruna fick låten plötsligt en ny innebörd – och en plats i mitt hjärta.
 
Även denna Bowie-klassiker kände jag såklart till innan jag såg ”Christiane F – Wir Kinder vom Bahnhof Zoo”, men det var nämnda film som gjorde att jag fick upp ögonen, och inte minst öronen, för den.
 
Vissa filmer tål inte att ses om. ”Great Expectations” från 1997 är för mig en sådan film. Låten ”Life in Mono” har jag dock återvänt till om och om igen ända sedan jag såg filmen på bio när det begav sig.
 
Jag är med några få undantag inget större fan av Moby. Eller snarare är jag inte särskilt bevandrad i hans musik. Tack vare slutsekvensen i ”Scream” är dock hans ”First Cool Hive” med mig, till synes för alltid.