Det är dags att avsluta det här lilla temat för juni månad och sist ut är Ridley Scotts "Thelma & Louise". Frågan är väl om filmen, beroende på hur man tolkar den, egentligen passar in i det här temat men det återkommer jag till längre ner. Spoilervarning utfärdad!
 
Det är fredag. Vännerna Thelma och Louise planerar att åka bort över helgen. Problemet är bara att Thelma inte frågat sin make, mansgrisen Darryl, om lov ännu. Att deras äktenskap varken är jämlikt eller lyckligt är väl knappast någon överdrift. Men Thelma är trött på Darryl och åker iväg med Louise utan att fråga. Vännerna stannar till på en vägkrog och efter några drinkar och danser med det lokala slöddret Harlan blir Thelma nästan våldtagen om inte Louise kommit emellan. Det slutar med att hon skjuter Harlan och snart befinner sig vännerna både på flykt och på jakt efter verklig frihet.
 
Ännu en film som bara låter platt när man försöker sammanfatta den. Men faktum är att "Thelma & Louise" är allt annat än platt. Att både bilden och ljudet är smärtsamt snyggt på tjugoårsutgåvan på BluRay gör ju inte direkt saken sämre. Callie Khouris manus är otroligt genomarbetat och i kombination med skådespeleriet från Geena Davis och Susan Sarandon tillsammans med Scotts regi stannar aldrig berättelsen vid ytan utan blir så mycket mer. Resultatet hade lätt kunnat tolkas som propaganda för jämställdhet, vilket den väl fortfarande kan tolkas som beroende på hur intresserad man (!) är av samhällsstrukturer, men istället blir den så mycket mer. Jag älskar alla antydningar om karaktärernas tankar, känslor och bakgrund. Jag älskar all undertext i replikerna som verkligen kräver en aktivt tänkande publik. Och jag älskar all subtil symbolik, till exempel hur Louise byter bort sina smycken eller kastar iväg läppstiftet. Trots att "Thelma & Louise" handlar om en hopplös tillvaro och hopplös situation, återigen beroende på hur man tolkar den, så saknas inte humorn i berättelsen och hos karaktärerna.  
 
 
Jag har redan nämnt Sarandon och Davis prestationer men jag gillar också Harvey Keitels gestaltning av polisen Hal. Han tycks se en helhet som de andra (manliga) poliserna inte ser, samtidigt som detta inte är helt uttalat. Det är svårt att få grepp om karaktären och det gör honom intressant. Mer endimensionella blir istället Darryl (Christopher McDonald) och J.D. (Brad Pitt), likaså Michael Madsen som Jimmy även om manuset och regin kämpar på för att göra karaktären mer komplex. Fotot är fantastiskt och gör sig som sagt riktigt, riktigt fint i BluRay-formatet. Detsamma gäller Hans Zimmers musik.
 
Så är det det där med undergången. Jag är lite kluven när det gäller slutet på "Thelma & Louise", men inte i fråga om huruvida det är bra eller dåligt utan snarare vad det lämnar kvar hos åskådaren. Slutsekvensen är oerhört stark och jag blev både rörd och hoppfull på något märkligt sätt. Är döden verkligen den enda utvägen, enda sättet att bryta sig loss och uppnå frihet? För mig innebär slutet kanske inte så mycket frihet som det är ett statement egentligen inte bara i fråga om jämställdhet utan även jämlikhet mellan alla människor inte bara utifrån kön. Men påverkas i såfall någon annan än Hal av det val som Thelma och Louise gör i slutet? Jag vet inte. Slutbilden med bilen i luften mot den blå himlen pekar återigen på friheten som det viktigaste. Att filmen lämnar kvar tankar att fundera på är ju knappast något negativt, tvärtom.
 
"Thelma & Louise" tar upp frågor som såklart fortfarande är aktuella även om vissa kommentarer på exempelvis IMDB hävdar att vi kommit längre. Tillåt mig betvivla det. Men bortsett från att den ifrågasätter samhällsstrukturer och könsroller har Ridley Scott dessutom fått till en intressant historia om två människors levnadsöden. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att filmen har en snygg yta med mycket, mycket innehåll bakom den snygga fasaden. Den är fortfarande klart sevärd och jag ska definitivt själv se om den fler gånger och kanske inte vänta sjutton år till nästa gång. Och med de orden har vi klarat av den hotande undergången!
 

Hotande undergång: Thelma & Louise (1991)

Temainlägg En kommentar
 
Det är dags att avsluta det här lilla temat för juni månad och sist ut är Ridley Scotts "Thelma & Louise". Frågan är väl om filmen, beroende på hur man tolkar den, egentligen passar in i det här temat men det återkommer jag till längre ner. Spoilervarning utfärdad!
 
Det är fredag. Vännerna Thelma och Louise planerar att åka bort över helgen. Problemet är bara att Thelma inte frågat sin make, mansgrisen Darryl, om lov ännu. Att deras äktenskap varken är jämlikt eller lyckligt är väl knappast någon överdrift. Men Thelma är trött på Darryl och åker iväg med Louise utan att fråga. Vännerna stannar till på en vägkrog och efter några drinkar och danser med det lokala slöddret Harlan blir Thelma nästan våldtagen om inte Louise kommit emellan. Det slutar med att hon skjuter Harlan och snart befinner sig vännerna både på flykt och på jakt efter verklig frihet.
 
Ännu en film som bara låter platt när man försöker sammanfatta den. Men faktum är att "Thelma & Louise" är allt annat än platt. Att både bilden och ljudet är smärtsamt snyggt på tjugoårsutgåvan på BluRay gör ju inte direkt saken sämre. Callie Khouris manus är otroligt genomarbetat och i kombination med skådespeleriet från Geena Davis och Susan Sarandon tillsammans med Scotts regi stannar aldrig berättelsen vid ytan utan blir så mycket mer. Resultatet hade lätt kunnat tolkas som propaganda för jämställdhet, vilket den väl fortfarande kan tolkas som beroende på hur intresserad man (!) är av samhällsstrukturer, men istället blir den så mycket mer. Jag älskar alla antydningar om karaktärernas tankar, känslor och bakgrund. Jag älskar all undertext i replikerna som verkligen kräver en aktivt tänkande publik. Och jag älskar all subtil symbolik, till exempel hur Louise byter bort sina smycken eller kastar iväg läppstiftet. Trots att "Thelma & Louise" handlar om en hopplös tillvaro och hopplös situation, återigen beroende på hur man tolkar den, så saknas inte humorn i berättelsen och hos karaktärerna.  
 
 
Jag har redan nämnt Sarandon och Davis prestationer men jag gillar också Harvey Keitels gestaltning av polisen Hal. Han tycks se en helhet som de andra (manliga) poliserna inte ser, samtidigt som detta inte är helt uttalat. Det är svårt att få grepp om karaktären och det gör honom intressant. Mer endimensionella blir istället Darryl (Christopher McDonald) och J.D. (Brad Pitt), likaså Michael Madsen som Jimmy även om manuset och regin kämpar på för att göra karaktären mer komplex. Fotot är fantastiskt och gör sig som sagt riktigt, riktigt fint i BluRay-formatet. Detsamma gäller Hans Zimmers musik.
 
Så är det det där med undergången. Jag är lite kluven när det gäller slutet på "Thelma & Louise", men inte i fråga om huruvida det är bra eller dåligt utan snarare vad det lämnar kvar hos åskådaren. Slutsekvensen är oerhört stark och jag blev både rörd och hoppfull på något märkligt sätt. Är döden verkligen den enda utvägen, enda sättet att bryta sig loss och uppnå frihet? För mig innebär slutet kanske inte så mycket frihet som det är ett statement egentligen inte bara i fråga om jämställdhet utan även jämlikhet mellan alla människor inte bara utifrån kön. Men påverkas i såfall någon annan än Hal av det val som Thelma och Louise gör i slutet? Jag vet inte. Slutbilden med bilen i luften mot den blå himlen pekar återigen på friheten som det viktigaste. Att filmen lämnar kvar tankar att fundera på är ju knappast något negativt, tvärtom.
 
"Thelma & Louise" tar upp frågor som såklart fortfarande är aktuella även om vissa kommentarer på exempelvis IMDB hävdar att vi kommit längre. Tillåt mig betvivla det. Men bortsett från att den ifrågasätter samhällsstrukturer och könsroller har Ridley Scott dessutom fått till en intressant historia om två människors levnadsöden. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att filmen har en snygg yta med mycket, mycket innehåll bakom den snygga fasaden. Den är fortfarande klart sevärd och jag ska definitivt själv se om den fler gånger och kanske inte vänta sjutton år till nästa gång. Och med de orden har vi klarat av den hotande undergången!