Tio fantastiska öppningsscener

11 kommentarer
Jag följer Fiffis, Filmitchs, Royal with Cheeses och Voldos tidigare utmärkta exempel och listar härmed mina tio favoritinledningar ur filmer, utan inbördes ordning. Klicka på bilden för att öppna sekvensen i ett eget fönster! Jag har försökt att välja sådana scener som inte redan presenterats hos de andra.


Halloween, regi: John Carpenter (1978)
Jag glömmer aldrig första gången jag såg denna film på import-VHS efter att i flera år ha försökt få tag i den. Kanske är det enda gången mina höga förväntningar har infriats. John Carpenters otäcka musik och det brutala mordet (där den unge mördaren dessutom studerar sin egen hand under dådet) fullkomligen präntades in i mig. En tidlös klassiker.


Halloween II, regi: Rick Rosenthal/John Carpenter (1981)
Jag gillar hur ”Halloween II” som kom tre år efter originalet återvänder dit den första slutade. ”Mr Sandman” med The Chordettes, den överdramatiska dialogen mellan dr Loomis och grannen som direkt följs av en upphottad version av det klassiska temat fångade mig från första stund och liksom med originalet (även om uppföljaren som helhet såklart inte kommer upp i samma klass) glömmer jag aldrig första gången jag såg den.


Star Wars Episode IV - A New Hope, regi: George Lucas (1977)
Det må vara hur klyschigt det vill att ta upp inledningen på ”Star Wars Episode IV – A New Hope” men det struntar jag i. Jag älskar hur vi i publiken bara kastas in i handlingen. Genialt. Fantastisk musik, fantastiska effekter, fantastiskt foto.


Blue Velvet, regi: David Lynch (1986)
Jag skulle kunna välja nästan vartenda intro från vilken Lynch-film som helst men ”Blue Velvet” är en utmärkt representant. Lynch använder berättarkomponenter på ett genialt sätt. Hela filmens tema presenteras på några få minuter samtidigt som handlingen sätts igång. En modern klassiker.


Aguirre, der Zorn Gottes, regi Werner Herzog (1972)
Werner Hezogs ”Aguirre” drar in åskådaren i miljön från första stund. Jag hade kunnat se en hel film bestående av enbart denna vandring bland bergen ackompanjerad av Popol Vuhs suggestiva musik.


The Fearless Vampire Killers, regi: Roman Polanski (1967)
Roman Polanskis ”The Fearless Vampire Killers or Dance of the Vampires or Pardon Me But Your Teeth Are In My Neck” hör till mina absoluta favoritfilmer oavsett kategori. Precis som resten av filmen är inledningen otroligt stämnings- och fantasifull, inte minst tack vare Komedas underbara musik.


La Vita é Bella, regi: Roberto Benigni (1997)
Precis som i ”Blue Velvet” presenterar Roberto Benignis ”La Vita é Bella” hela filmens tema i de inledande sekvenserna. Jag älskar förväxlingen som uppstår och filmens i samband med bilderna motsägelsefulla titel som just då visas, i kärlekens färg såklart. Genialt!


Breakfast at Tiffany's, regi: Blake Edwards (1961)
Vad kan jag egentligen säga om inledningen i ”Breakfast at Tiffany's”? Jag tror de öde gatorna och underbara ”Moon River” får tala för sig självt...


Night of the Living Dead, regi: George A. Romero (1968)
”They're coming to get you, Barbra...” Stämningsfull och obehaglig inledning där leken blir till dödligt allvar på bara några minuter. Liksom zombierna i filmen är det en odödlig klassiker...


The Nightmare Before Christmas, regi: Henry Selick (1993)
Öppningsnumret i filmen är oerhört starkt och medryckande. Det utklassar resten av filmen, vilket givetvis inte är så lyckat. Texten och musiken till ”This is Halloween” är fyndig och rolig och karaktärerna som framför den är helt underbara.
 
1 Fiffi:

skriven

Vilket roligt, spretigt, genomtänkt och annorlunda gäng filmer du hittade! Jättekul!!



Du har helt rätt angående Halloween, det är en öppningsscen som sitter som en smäck och att jag missade/glömde Livet är underbart på min lista stör mig en smula ;)



Och Blue Velvet....det var inte igår.



Kul återseenden och en kalaslista tycker jag :)

2 D-RL Film Addict:

skriven

Mycket bra exempel! "Blue Velvet" är en av mina egna favoriter. "Night of the Living Dead" är ett genialt exempel.

3 filmitch:

skriven

Vilken lista. Egentligen borde man gjort 20 bästa!

Halloween II har en starkare öppning än 1:an men det förutsätter att man sett 1:an. Blue Velvet var med ett tag på min lista roligt att se den uppmärksammas på annat håll.

Enda film jag inte sett är "Tiffanys"

Nightmare har jag precis laget ett inlägg om på min blogg.

4 BlueRoseCase:

skriven

Tack för kommentarerna! Ja, vad svårt det var att välja ut tio. Säkert har jag glömt nån som bara inte får glömmas också men just nu kommer jag inte vilken det skulle vara... :D

5 Sofia:

skriven

Håller med ovanstående -- kul lista, inte minst eftersom du ansträngt dig att hitta filmer som inte tagits upp någon annanstans. Däremot tycker jag att du är orättvis mot Nightmare, hela filmen är ju en enda lång njutning!

6 lovisa:

skriven

Godmorgon:) är allt fint?

7 lovisa:

skriven

sv: vsg ingen orsak:)

8 Ricky:

skriven

Detta ska jag självklart försöka mig på. Ska till och med försöka knapra ihop en på en gång.



BlueRoseCase (blacklodge@hotmail.com) om Tio-i-topp: SERIÖSA & SVARTA KOMEDIER:

Kul lista! Jag har skrämmande nog bara sett en enda film på den: Livet från den ljusa sidan och det var så längesen att inga minnesbilder finns kvar... har faktiskt själv också för en gång skull knåpat ihop en tio i topp, dock utan inbördes ordning! Skulle vara intressant om du gjorde en liknande, dvs med favorit-öppningsscener.

9 RJ:

skriven

De här listorna är så häftiga! Jag ska försöka göra en egen.

10 Anton:

skriven

Intressant lista. Ett stor star wars fan som jag är tycker jag nog inledningen till Stjärnornas Krig inte är det bästa exemplet. Anledningen är musiken slaktar bilden och ljudeffekterna. Det blir FÖR plottrigt. Jag älskar filmerna men jag håller inte med om att det är det bästa introt.



Halloween däremot , helt fantastisk!

11 BlueRoseCase:

skriven

RJ: Ser fram emot det!

Anton: Det är just det totala kaoset av musik, bilder och effekter som jag älskar med det introt. Helst ska det skära sig lite också, som i gamla filmer. Haha, vet inte varför jag gillar sånt, men jag tror att en bidragande orsak är att det känns mer levande så. :D