Den här texten skrev jag då "The Secret History of Twin Peaks" släpptes under andra halvan av oktober men glömde helt enkelt publicera den då. Jag var egentligen helt ointresserad av Mark Frosts bok fram tills att den släpptes och fanns tillgänglig även i Sverige genom bland andra Adlibris. Då kunde jag plötsligt inte låta bli att läsa den. Det finns egentligen inga spoilers i den här korta texten, men om du absolut inte vill veta något om boken bör du sluta läsa nu.
 
Ungefär första halvan av ”The Secret History of Twin Peaks” är helt rätt och gör mig enormt sugen på den kommande tredje säsongen, men tyvärr har bokens andra del totalt motsatt effekt. Det största problemet med innehållet, och som egentligen inte har med tredje säsongen att göra, är att Frost ändrar på ett par karaktärers bakgrundshistorier trots att vi fick veta annat i originalserien. Som ett av många exempel kan jag nämna att Frost skriver att Normas mor dog någon gång under 80-talet trots att hon är med i seriens andra säsong. Dessutom heter hon inte likadant. Och det här är ändå ganska oskyldigt i jämförelse med andra ändringar.
 
 
Det största problemet är dock att Mark Frost lägger fokus på en av de mest betydelselösa gästkaraktärerna i andra säsongen av serien och ger honom en stor betydelse för helheten. Tanken med det var säkert bra, alltså att visa en karaktär bortom det lilla vi fick se av den, men genomförandet håller bara inte. Att det hela dessutom spårar i intriger och förvecklingar som påminner om ”The X-Files” (och som gjordes betydligt bättre där) är det som gör mig mest orolig inför säsong tre även om jag försöker lita på David Lynchs motvikt och integritet som filmskapare.
 
Den som dessutom förväntar sig att få veta vad som hänt med karaktärerna sedan sist kommer bli besviken. Några få omnämns, men som övergång till tredje säsongen är Frosts bok i det avseendet ganska missledande och misslyckad. Det var väldigt tråkigt att känna besvikelsen komma krypande allt eftersom för att till slut ta över helt med tanke på den starka start som ”The Secret History of Twin Peaks” har.

Tankar om: The Secret History of Twin Peaks

David Lynch Kommentera
 
Den här texten skrev jag då "The Secret History of Twin Peaks" släpptes under andra halvan av oktober men glömde helt enkelt publicera den då. Jag var egentligen helt ointresserad av Mark Frosts bok fram tills att den släpptes och fanns tillgänglig även i Sverige genom bland andra Adlibris. Då kunde jag plötsligt inte låta bli att läsa den. Det finns egentligen inga spoilers i den här korta texten, men om du absolut inte vill veta något om boken bör du sluta läsa nu.
 
Ungefär första halvan av ”The Secret History of Twin Peaks” är helt rätt och gör mig enormt sugen på den kommande tredje säsongen, men tyvärr har bokens andra del totalt motsatt effekt. Det största problemet med innehållet, och som egentligen inte har med tredje säsongen att göra, är att Frost ändrar på ett par karaktärers bakgrundshistorier trots att vi fick veta annat i originalserien. Som ett av många exempel kan jag nämna att Frost skriver att Normas mor dog någon gång under 80-talet trots att hon är med i seriens andra säsong. Dessutom heter hon inte likadant. Och det här är ändå ganska oskyldigt i jämförelse med andra ändringar.
 
 
Det största problemet är dock att Mark Frost lägger fokus på en av de mest betydelselösa gästkaraktärerna i andra säsongen av serien och ger honom en stor betydelse för helheten. Tanken med det var säkert bra, alltså att visa en karaktär bortom det lilla vi fick se av den, men genomförandet håller bara inte. Att det hela dessutom spårar i intriger och förvecklingar som påminner om ”The X-Files” (och som gjordes betydligt bättre där) är det som gör mig mest orolig inför säsong tre även om jag försöker lita på David Lynchs motvikt och integritet som filmskapare.
 
Den som dessutom förväntar sig att få veta vad som hänt med karaktärerna sedan sist kommer bli besviken. Några få omnämns, men som övergång till tredje säsongen är Frosts bok i det avseendet ganska missledande och misslyckad. Det var väldigt tråkigt att känna besvikelsen komma krypande allt eftersom för att till slut ta över helt med tanke på den starka start som ”The Secret History of Twin Peaks” har.
 
Ja, så var det då över för den här gången. Efter att ha sett samtliga avsnitt av den senaste omgången av ”The X-Files” gav jag mig ut på nätet för att läsa andras reaktioner på avsnitten – och blev smått överraskad av den våg av kritik som både avsnitten och främst skaparen Chris Carter fått. Visst, mytologiavsnitten var inte lika starka som i originalsäsongerna och sista avsnittets dramatik och cliffhanger fick mig inte att sitta som på nålar (det skulle faktiskt inte ens göra något om vi inte fick en fortsättning). Men överlag tycker jag att Carter och gänget fick till en härlig nostalgikick som ändå känns som en fortsättning.
 
Efter att ha sett första avsnittet tyckte jag det kändes som en trevande pilot i syfte att undersöka om ”The X-Files” fortfarande kan vara intressant och så här i efterhand konstaterar jag att den känslan genomsyrar samtliga sex avsnitt. De går inte på djupet med Mulder och Scully men de visar däremot att det finns en potential till att göra det i ytterligare avsnitt. Och även om jag inte upplever att jag måste få veta vad som ”händer sen” på samma vis som i originalserien så hoppas jag ändå att det kommer fler avsnitt. Potentialen till fler berättelser om våra agenter och till ett djup finns där. I våra tider av återvinning är ”The X-Files” säsong tio det enda jag sett som haft en berättigad anledning till att komma tillbaka och där resultatet faktiskt blev riktigt skapligt ändå, inte minst i fråga om att återskapa stämningen från originalserien.

Kortfattat: The X-Files säsong 10

TV Kommentera
 
Ja, så var det då över för den här gången. Efter att ha sett samtliga avsnitt av den senaste omgången av ”The X-Files” gav jag mig ut på nätet för att läsa andras reaktioner på avsnitten – och blev smått överraskad av den våg av kritik som både avsnitten och främst skaparen Chris Carter fått. Visst, mytologiavsnitten var inte lika starka som i originalsäsongerna och sista avsnittets dramatik och cliffhanger fick mig inte att sitta som på nålar (det skulle faktiskt inte ens göra något om vi inte fick en fortsättning). Men överlag tycker jag att Carter och gänget fick till en härlig nostalgikick som ändå känns som en fortsättning.
 
Efter att ha sett första avsnittet tyckte jag det kändes som en trevande pilot i syfte att undersöka om ”The X-Files” fortfarande kan vara intressant och så här i efterhand konstaterar jag att den känslan genomsyrar samtliga sex avsnitt. De går inte på djupet med Mulder och Scully men de visar däremot att det finns en potential till att göra det i ytterligare avsnitt. Och även om jag inte upplever att jag måste få veta vad som ”händer sen” på samma vis som i originalserien så hoppas jag ändå att det kommer fler avsnitt. Potentialen till fler berättelser om våra agenter och till ett djup finns där. I våra tider av återvinning är ”The X-Files” säsong tio det enda jag sett som haft en berättigad anledning till att komma tillbaka och där resultatet faktiskt blev riktigt skapligt ändå, inte minst i fråga om att återskapa stämningen från originalserien.
 
Sommaren 2014 gjorde jag tillsammans med min kusin en rundresa i USA och den började i området utanför Seattle där David Lynchs och Mark Frosts klassiska TV-serie "Twin Peaks" spelades in, närmare bestämt i Snoqualmie, North Bend, Fall City, Everett och Poulsbo. Efteråt klippte jag ihop mina fotografier/filmer i en jämförelsevideo med klipp från TV-serien och långfilmen "Twin Peaks - Fire Walk With Me". I den långdragna jetlag jag led av efteråt glömde jag helt att lägga upp filmen här på BlueRoseCase men nu är det dags!
 
Trots att det bara är ett och ett halvt år sedan jag var där har saker och ting förändrats, i alla fall när det gäller "The RR Diner". I somras återskapades det invändigt till att se ut som det gjorde under seriens dagar (något en brand ändrade på för några år sedan) inför den kommande tredje säsongen av "Twin Peaks". Hur var då kaffet på Twede's? Jo, det var riktigt blaskigt, men det speciella "Twin Peaks"-kaffe man kunde köpa med sig av däremot är riktigt gott. Jag har fortfarande kvar några bönor för speciella tillfällen.
 
Jag rekommenderar att du justerar uppspelningen till HD om det inte sker automatiskt. För att se några andra av mina fotografier från Snoqualmie Valley kan du klicka här.
 
 
 

Filmsekvens: Mitt besök i verklighetens Twin Peaks

David Lynch 2 kommentarer
 
Sommaren 2014 gjorde jag tillsammans med min kusin en rundresa i USA och den började i området utanför Seattle där David Lynchs och Mark Frosts klassiska TV-serie "Twin Peaks" spelades in, närmare bestämt i Snoqualmie, North Bend, Fall City, Everett och Poulsbo. Efteråt klippte jag ihop mina fotografier/filmer i en jämförelsevideo med klipp från TV-serien och långfilmen "Twin Peaks - Fire Walk With Me". I den långdragna jetlag jag led av efteråt glömde jag helt att lägga upp filmen här på BlueRoseCase men nu är det dags!
 
Trots att det bara är ett och ett halvt år sedan jag var där har saker och ting förändrats, i alla fall när det gäller "The RR Diner". I somras återskapades det invändigt till att se ut som det gjorde under seriens dagar (något en brand ändrade på för några år sedan) inför den kommande tredje säsongen av "Twin Peaks". Hur var då kaffet på Twede's? Jo, det var riktigt blaskigt, men det speciella "Twin Peaks"-kaffe man kunde köpa med sig av däremot är riktigt gott. Jag har fortfarande kvar några bönor för speciella tillfällen.
 
Jag rekommenderar att du justerar uppspelningen till HD om det inte sker automatiskt. För att se några andra av mina fotografier från Snoqualmie Valley kan du klicka här.