The Babadook (2014)

2 kommentarer
På lördag infaller Halloween och med anledning av detta publicerar jag ett skräckfilmsinlägg om dagen fram till den 31 oktober. Det blir en blandad kompott med både gammalt och nytt samt högt och lågt i frågan om kvalitet. Först ut är "The Babadook".
 
Amelia förlorade sin make i en bilolycka när de var på väg till sjukhuset för förlossningen av parets barn. Hon har uppfostrat sonen Samuel ensam sedan dess men har svåra problem att hantera sorgen, traumat som olyckan innebar och Samuels våldsamma och rentav farliga utbrott och idéer. Vännerna har vänt dem ryggen och inte ens Amelias egen syster vill veta av dem. Samuels rädsla för monster tar en ny vändning en kväll när han ber sin mamma läsa berättelsen om The Babadook. Amelia vet inte var boken kommer ifrån. Den börjar oskyldigt men blir snabbt otäck och hotfull. Mer än att läsa boken krävs inte för att släppa loss en ytterst obehaglig och mordisk varelse i huset – och i Amelia.
 
Jennifer Kent har både skrivit och regisserat denna australiensiske film och har lyckats få till en berättelse som verkligen kryper in under skinnet på en. ”The Babadook” är både skräck och drama i ett. Den har ett par riktigt obehagliga sekvenser samtidigt som Amelias och Samuels relation och berättelsen om dem engagerar. Scenografin, främst när det gäller huset som den lilla familjen bor i, för tankarna till Tim Burtons verk och det gör att det på något vis går att få distans till det som utspelar sig, vilket är till filmens fördel. För mig skapar det en känsla av att det hela är en saga, eller att den helt fantastiska (och skrämmande) boken om Babadook återspeglas i familjens boende. Fotot och musiken gör också sitt för att bidra till den speciella, tunga stämningen.
 
 
Jag vet inte om följande stycke direkt innehåller spoilers men för mig har ”The Babadook” ett väldigt tydligt budskap och en tydlig symbolik, nämligen att varelsen som hemsöker Amelia och Samuel inte är något annat än sorg. Sorgen efter olyckan som berövade dem maken/pappan och vad som händer i deras relation när sorgen får ta över. ”The Babadook” överraskade stort och var en helt annan typ av film än vad jag hade trott. Den kan nog ses som en ren skräckfilm samtidigt som den berättar en historia värd att fundera kring och analysera. Rekommenderas!
 
1 Robin:

skriven

Väldigt intressant och obehaglig film. Många kritiserar båda barnet och filmens slut. Men jag tycker båda är väldigt välgjorda och enkla att motivera, precis som du säger. Kul att Babadook dragit med sin en frisk ny vind av terror till den vita duken.

2 BlueRoseCase:

skriven

Ja, verkligen! Egentligen är jag inte så förtjust i den här typen av mer psykologiska skräckfilmer men det fungerade alldeles utmärkt i "The Babadook".