Hello Mary Lou: Prom Night II (1987)

Kommentera
 

Skolbalen år 1957 slutar i en katastrof. På grund av ett svartsjukedrama kring den provocerande flickan Mary Lou Maloney får densamma sätta livet till när en stinkbomb får hennes klänning att fatta eld. Mary Lou brinner helt enkelt upp inför de övriga gästerna och hennes andeväsen flyttar in i en koffert i rekvisitaförrådet. Trettio år passerar och det drar återigen ihop sig till skolbal på Hamilton High. Den hämmade och strikt hållna Vicki tillåts inte köpa en ny klänning och därför tar hon sig en titt bland skolans rekvisita. Då hon uppenbarligen är den första som öppnat kofferten på trettio år släpper hon lös Mary Lous spöke. Spöket är ute efter både hämnd och förlustelser och det som börjar som mordiska spökerier slutar med att Vicki blir besatt. Finns det någon räddning?

 

”Prom Night II” utspelar sig också på en skola med namnet Hamilton High, men om det är samma skola som i första filmen låter jag vara osagt. Ingen refererar till händelserna i den filmen, enbart till det som hände trettio år tidigare. Om ”Prom Night” var inspirerad av ”Halloween” så är uppföljaren något av en rip-off på ”A Nightmare on Elm Street”, fortfarande utan finess givetvis. Manusförfattaren Ron Oliver och regissören Bruce Pittman försöker skapa lite djup och insikt i berättelsen och dialogen och misslyckas riktigt rejält med detta. Resultatet blir parodiskt, inte minst då man överdoserar filmen med ”skrämmande” musik eller en scen som måste inneha rekordet i fråga om hur tydligt och hur ofta mickbommen syns. Bäst är att Michael Ironsides rektor-karaktär, som givetvis var inblandad i Mary Lous död (vad hjälper en bättre att glömma än att stanna kvar på samma plats för evig tid?), alltid råkar gå förbi när något mystiskt händer. Till stor del undrar jag om inte ”Hello Mary Lou: Prom Night II” i hemlighet sponsrats av katolska kyrkan som en 90 minuter lång reklamfilm för ett sunt liv, men att filmskaparnas inkompetens skickar oavsiktliga dubbeltydiga budskap om religionens roll i samhället. Det råder ingen tvekan om att det som ska skrämma åskådaren också är kopplat till uppror mot en strikt tro. Listan på ”läskigheter” inkluderar främst kvinnlig sexualitet, oärlig bikt, läppstift, ogifta mödrar, homosexualitet och datorer. Där är uppenbarligen receptet på en lyckad skräckfilm enligt Oliver/Pittman. Eller inte. ”Hello Mary Lou: Prom Night II” är fjantig och tyvärr alldeles för tråkig för att vara underhållande.