The X-Files 1993-2002: övergripande reflektioner

3 kommentarer
 
Jaha, då är vårens nöje över. Egentligen hade jag tänkt skriva om varje säsong men ganska snart stod det klart att tiden och andra tankar skulle uppta hjärnan och stjäla koncentrationen. Hur som helst. Jag började med ”The X-Files” i mörkaste januari och avslutar nu när sommaren sedan länge hittat hit till västkusten. Att sammanfatta serien på ett överskådligt vis är totalt omöjligt. Men den massiva boxen kommer få stanna i min lilla samling. Hade jag haft tid så här innan sommarlovet hade jag sett om samtliga avsnitt som fokuserar på den speciella ”X-Files”-mytologin, dvs utomjordingarna och deras vara eller icke-vara. Istället får jag nöja mig med enskilda scener och spara avsnitten till hösten.
 
 
Lågvattenmärkena är få under de nio åren som serien visades. Imponerande få. Men det är klart att de två sista säsongerna inte är samma sak som de föregående sju. David Duchovny och hans Mulder syns sparsamt i den åttonde omgången och knappt alls i den nionde bortsett från det allra sista avsnittet. Gillian Anderson tycks också tappa inspirationen när hennes Scully inte får kämpa med Mulder. I den nionde säsongen reduceras hon till en trött sidekick. Visserligen gillar jag Robert Patrick och hans John Doggett medan jag är mer kluven till AnnaBeth Gish när hon gör entré som Monica Reyes sent i den åttonde säsongen. Det är något i hennes gestaltning, eller hur karaktären är skriven, som inte är helt trovärdigt. Hon framstår inte som en särskilt professionell FBI-agent. Särskilt den nionde säsongen tycks slå in mer på det parodiska spåret och jag gillar det inte riktigt. Sjunde säsongens sista avsnitt "Requiem" blir på så vis en slags markering om att den gamla goda tiden är över.
 
 
Gillian Anderson och David Duchovny har en väldigt speciell kemi och båda två är riktigt genuina skådespelare, något som de verkligen får visa under seriens gång. Karaktärerna Mulder och Scully får mig att skratta högt, särskilt när de jävlas med varann, och gör mig dessutom riktigt berörd. Inte minst i scenen ovan, en av få som ligger ute på YouTube. Den är hämtad ur ”Memento Mori”, ett av mytologiavsnitten som handlar om Scullys cancer. Vid sidan av Duchovny och Anderson är en av de absolut största styrkorna med ”The X-Files” alla de karaktärer som återkommer, främst i avsnitten kring mytologin. Bland alla de många gästkaraktärerna återfinner vi William B Davis som den cigarettrökande konspiratören, Nicholas Lea som den ständige sidbytaren Alex Krycek och inte minst den otroligt intressanta FN-arbetaren Marita Covarrubias, gestaltad av Laurie Holden, som man aldrig riktigt vet säkert vilken sida hon står på. Vid Mulder och Scullys sida finner vi givetvis, förutom trion The Lone Gunmen, deras chef Walter Skinner (Mitch Pileggi) som räddar deras skinn fler gånger än vad de själva vet om, ett faktum som jag också gillar riktigt mycket. Bland övriga, enstaka gästskådespelare finner vi en brokig skara skådespelare varav några blev kända namn långt senare. Mark Snows musik är genomgående fenomenal, detsamma gäller avsnitten rent produktionsmässigt, inte minst i fråga om scenografi och foto.
 
 
 
Avslutningsvis är det väl värt att nämna att serien ju också innehåller två långfilmer. ”Fight the Future” kom 1998 mellan den femte och sjätte säsongen medan ”I Want to Believe” kom 2008. Den förstnämnda är som ett extralångt avsnitt medan den andra filmen mer var en axelryckning. Den är fristående från mytologin och jag tror det är problemet. Än pratas det om en tredje film som ska fokusera på de händelser som är i antågan i TV-seriens sista avsnitt men hur det blir med den saken får vi väl se. I nästa inlägg tipsar jag om några fristående avsnitt som är värda att kolla in. Jag får väl helt enkelt återkomma med de avsnitt som rör mytologin när jag sett om dem till hösten.
 
1 Sofia:

skriven

Hmm, den här boxen står och lockar i bokhyllan. Tror nog inte att vi såg längre än typ säsong 4/5 när det hela gick på TV (första gången). Första filmen är helt ok, den andra tyckte jag inte var någon större hit.

2 Steffo:

skriven

Ojoj...i mitt pågående mission att dyka ned i gamla fina boxar...står den här högt på listan!

Har föresatt mig att skaffa den inom snar framtid! Följde serien slaviskt när det begav sig...men var besviken på de sista säsongerna. Kanske dags för återupprättelse nu?

3 BlueRoseCase:

skriven

Nej, andra filmen var verkligen en gäspning och en parentes i sammanhanget. Men säsongerna håller riktigt fint, bortsett från de två sista. Alltså, de är förvisso välgjorda men engagemanget är väldigt lågt i dem på nåt vis.