I en gammal sliten husvagn har Sven byggt en egen radiosändare. Med den försöker han hålla kontakten med sin far som befinner sig till havs. Svens mamma ligger på sjukhus och han har ensam ansvaret för lillasystern. Men en dag får Sven in något märkligt i sin radio, en röst som talar på latin. En röst som hämtad ur en svunnen tid...

Klart att "Miraklet i Valby" är daterad. Men jag måste erkänna att jag lät mig underhållas en hel del trots en del sega partier. Hur kan man inte svepas med av motsättningen i danskt landskap och hemska Roxettes "Dangerous" som filmen börjar med? Den sistnämnda blir en tidsmarkör när våra ungdomshjältar hoppar mellan tid och rum. Jag ska erkänna en annan sak också: den första, korta tidsresan till kvällen efter Palme-mordet ger mig rysningar av obehag. Den huvudsakliga resan till medeltiden uppfattade jag däremot inte som lika skrämmande, vilket är lite märkligt med tanke på att modet och den klagande körsången från den tidsperioden alltid skrämt mig...

Det jag nog gillar mest med filmen är att allt sker ur ungdomarnas perspektiv och det är inte så tillrättalagt alla gånger. Några riktigt bra skådespelare får mer eller mindre gästspela som föräldrar, bland andra fina Jens Okking från båda "Riget". Och apropå det mästerverket går mina tankar i den riktningen när den latinska stämman första gången hörs i radion. Obehagligt och engagerande. Ungdomarna gör för övrigt också bra ifrån sig i sina roller även om jag är lite kluven till Lina Englunds prestation. Den känns inte lika spontan som de andra. Roligaste karaktären är utan tvekan Svens skräck-älskande och svärande lillasyster. "Miraklet i Valby" har en svensk regissör, Åke Sandgren, samt en svensk familj gestaltade av redan nämnda Englund, Ingvar Hirdwall och Mona Seilitz. Men i huvudsak är det en dansk produktion. Trots detta belönades filmen med tre Guldbaggar: bästa film, bästa regi och bästa manus.