Ett galet missfoster som ska skrämma oss. (Universal Pictures)

Fyra ungdomar bestämmer sig för att tillbringa natten bland alla monster och skräckeffekter i tivolits Funhouse. Det visar sig dock att det sker betydligt mer skrämmande saker i huset efter stängningsdags.

Tobe Hooper har gjort en enda bra film, ja till och med ett mästerverk. Jag syftar givetvis på "The Texas Chainsaw Massacre" från 1974, på svenska känd som Motorsågsmassakern. "Poltergeist" från 1982 är också en av mina favoritfilmer men mycket i filmen skvallrar om att Steven Spielberg befann sig i registolen till stor del. "The Funhouse" ska tydligen vara en av Hoopers bästa filmer vid sidan av Motorsågsmassakern. Det säger i och för sig inte speciellt mycket. Rent oförklarligt blir det om man placerar "The Funhouse" i den tiden som den gjordes. Det var en tid där en stor del av skräckfilmerna innehöll en stark, kvinnlig hjälte. Hooper försöker sig på ett trendbrott genom att bjuda på en kvinnlig huvudkaraktär direkt från 50-talet som skriker vid minsta lilla oväntade händelse, som gömmer sig bakom en stark man och som mer påminner om ett barn med koncentrationssvårigheter än en ung kvinna. Dessutom återanvänder Tobe Hooper relationerna mellan de rubbade karaktärerna och regin som ju bevisligen var så lyckad i Motorsågsmassakern. Här fungerar det dock inte lika bra. Att "The Funhouse" börjar med meningslösa blinkningar mot "Halloween" och "Psycho" (för att få visa huvudrollsinnehaverskan naken) och försöker fylla ut speltiden med en meningslös sidohistoria om en lillebror gör inte saken bättre. Kontentan blir ett ospännande, oskrämmande, tråkigt och förlegat dravel som nog var förlegat redan när filmen gjordes. Undvik.