Night Visit

Mycket skräckfilmssnack här på sista tiden. Men jag valde att spara "Terror Train" till ikväll och istället såg jag färdigt miniserien "Salem's Lot" (1979) baserad på Stephen Kings bok och i regi av Tobe Hooper (som gjorde "The Texas Chainsaw Massacre" och det mesta av "Poltergeist"). Den består av två delar på totalt tre timmar. Köpte DVD-utgåvan som kom för några år sen och eftersom jag som vanligt inte mindes mycket av den tyckte jag det var dags att återvända. Första delen är rätt beskedlig med några riktigt otäcka scener, som vampyrbarnet ovan (en scen som skulle dykt upp här framöver i obehagstemat). Andra delen som jag såg igår fick mig att hoppa högt flera gånger och pulsen att öka på en aning. "Salem's Lot" är tyvärr, som flera andra bra Stephen King-filmatiseringar, alldeles för kort. Kings romaner verkar oftast vara alldeles för komplexa. Nu är det evigheter sen jag läste boken men jag gör den bedömningen utifrån hur många historier man tryckt in i en enda miniserie. Det finns en nyare filmatisering av "Salem's Lot" från 2004 med Rob Lowe i huvudrollen. Vill minnas att den är riktigt dålig. Det mesta fungerar som motsats rätt bra i versionen från 1979. James Mason är strålande i rollen som den arrogante vampyrväktaren Straker.

Stephen King har skrivit minst två noveller kring staden Salem's Lot, eller Jerusalem's Lot som den egentligen heter. Den första, som nog heter "Jerusalem's Lot", utspelar sig om jag minns rätt minst hundra år före romanen då man redan märker av vampyraktivitet i Marstens hus. Den andra novellen, vars svenska titel var något i stil med "Snöstormen", utspelar sig långt efter romanen då någon av någon anledning besöker den öde staden och upptäcker att den inte är speciellt öde.

Salem's Lot...

TV 28 kommentarer

Night Visit

Mycket skräckfilmssnack här på sista tiden. Men jag valde att spara "Terror Train" till ikväll och istället såg jag färdigt miniserien "Salem's Lot" (1979) baserad på Stephen Kings bok och i regi av Tobe Hooper (som gjorde "The Texas Chainsaw Massacre" och det mesta av "Poltergeist"). Den består av två delar på totalt tre timmar. Köpte DVD-utgåvan som kom för några år sen och eftersom jag som vanligt inte mindes mycket av den tyckte jag det var dags att återvända. Första delen är rätt beskedlig med några riktigt otäcka scener, som vampyrbarnet ovan (en scen som skulle dykt upp här framöver i obehagstemat). Andra delen som jag såg igår fick mig att hoppa högt flera gånger och pulsen att öka på en aning. "Salem's Lot" är tyvärr, som flera andra bra Stephen King-filmatiseringar, alldeles för kort. Kings romaner verkar oftast vara alldeles för komplexa. Nu är det evigheter sen jag läste boken men jag gör den bedömningen utifrån hur många historier man tryckt in i en enda miniserie. Det finns en nyare filmatisering av "Salem's Lot" från 2004 med Rob Lowe i huvudrollen. Vill minnas att den är riktigt dålig. Det mesta fungerar som motsats rätt bra i versionen från 1979. James Mason är strålande i rollen som den arrogante vampyrväktaren Straker.

Stephen King har skrivit minst två noveller kring staden Salem's Lot, eller Jerusalem's Lot som den egentligen heter. Den första, som nog heter "Jerusalem's Lot", utspelar sig om jag minns rätt minst hundra år före romanen då man redan märker av vampyraktivitet i Marstens hus. Den andra novellen, vars svenska titel var något i stil med "Snöstormen", utspelar sig långt efter romanen då någon av någon anledning besöker den öde staden och upptäcker att den inte är speciellt öde.

Attack

Kan inte direkt påstå att detta varit en ansträngande vecka men ändå är det såklart skönt med fredag. Jag har inte riktigt återhämtat mig efter den intensiva hösten och bristen på jullov. Dessutom tycks en förkylning lura i faggorna. Ikväll ska jag krypa ner i den krackelerande stolen med lite snask och mitt favoritvin och antagligen glo på "Terror Train" (1980) med min gamla favorit Jamie Lee Curtis i huvudrollen. Hade den på VHS en gång i tiden men införskaffade den på dvd för blott 39 kr i veckan eftersom jag kände ett sug efter gammal B-skräck. 

Klippet ovan är dock en kort sekvens som smakprov på nyare rysningar, närmare bestämt spanska "Rec" (2007) som jag ju i mitt skräckfilmsinlägg mer eller mindre utnämnde till 2000-talets bästa skräckfilm. Se den om du inte gjort det! Jag tänker inte avslöja omständigheterna kring klippet mer än att det finns väldigt bra skäl till att vilja hålla ute dom som vill komma in... 

Fredagsrys (Obehagstema: Rec)...

Temainlägg 6 kommentarer

Attack

Kan inte direkt påstå att detta varit en ansträngande vecka men ändå är det såklart skönt med fredag. Jag har inte riktigt återhämtat mig efter den intensiva hösten och bristen på jullov. Dessutom tycks en förkylning lura i faggorna. Ikväll ska jag krypa ner i den krackelerande stolen med lite snask och mitt favoritvin och antagligen glo på "Terror Train" (1980) med min gamla favorit Jamie Lee Curtis i huvudrollen. Hade den på VHS en gång i tiden men införskaffade den på dvd för blott 39 kr i veckan eftersom jag kände ett sug efter gammal B-skräck. 

Klippet ovan är dock en kort sekvens som smakprov på nyare rysningar, närmare bestämt spanska "Rec" (2007) som jag ju i mitt skräckfilmsinlägg mer eller mindre utnämnde till 2000-talets bästa skräckfilm. Se den om du inte gjort det! Jag tänker inte avslöja omständigheterna kring klippet mer än att det finns väldigt bra skäl till att vilja hålla ute dom som vill komma in... 


Zelda Rubinstein, som bland annat spelade mediumet Tangina i fenomenala "Poltergeist", vackra men handlingsfattiga "Poltergeist II - The Other Side" och riktigt dåliga "Poltergeist III", har nu gått ur tiden vid en ålder av 76 år. Den förstnämnda filmen är en av mina absoluta favoriter och idag delar jag med mig av Tanginas fantastiska monolog om döden.

RIP Zelda Rubinstein...

Blandat 6 kommentarer


Zelda Rubinstein, som bland annat spelade mediumet Tangina i fenomenala "Poltergeist", vackra men handlingsfattiga "Poltergeist II - The Other Side" och riktigt dåliga "Poltergeist III", har nu gått ur tiden vid en ålder av 76 år. Den förstnämnda filmen är en av mina absoluta favoriter och idag delar jag med mig av Tanginas fantastiska monolog om döden.