Inläggsfrekvensen är ovanligt hög från min sida märker jag. Kanske har det att göra med en helt vansinnigt intensiv skolvecka som jag nu lämnar bakom mig. Att blogga blir en sorts nollställning, lämna skoldagen bakom mig och försöka slappna av. Eller kanske behöver jag bara väga upp de över 400 sidor kurslitteratur jag läst denna vecka plus föreläsningar och grupparbete i Umeå-kursen tillika grupparbete och planering för Gävle-kursen...

Nog om det. Scenen ovan innehåller ingen spoiler. Den är hämtad från Roberto Benignis fenomenala "La Vita e Bella" (Livet är underbart) från 1997. Jag har fångat in klippet med svensk text eftersom jag misstänker att en majoritet av eventuella läsare kanske inte talar italienska...
Filmen utspelar sig i Italien under andra världskriget men börjar i det sena trettiotalet. Galne Guido träffar Dora, tycke uppstår och efter diverse förvecklingar får de varandra.
Slutet gott, allting gott?
Nej.
Handlingen flyttas fram några år i tiden. Guido, som är jude, förs tillsammans med sonen Giouse till ett koncentrationsläger. Dora, som inte är judinna, följer frivilligt med tåget för att inte skiljas från sin familj. Inne i lägret försöker Guido dölja sanningen för Giouse genom att låtsas att det hela är en lek där vinnaren får det Giouse önskar sig mest av allt; en stridsvagn. 
Scenen ovan behöver ingen närmare beskrivning. Guido hittar ett sätt att låta Dora veta att både han och sonen lever. Kärleken är starkare än döden. Guidos röst basuneras ut till bilderna av röken från de höga skorstenarna. Helt fantastiskt vackert. 
Klädesplagget Dora håller i är såklart rött, kärlekens färg. 

Hela "La Vita e Bella" är uppbyggd så. Otroligt genomtänkt in i minsta detalj. I princip ALLT som sägs eller refereras till genom filmen får en betydelse eller förklaring längre fram. Mycket är otroligt tillrättalagt. Men den fyndiga satiren och fantasifulla historien överskuggar allt det. Snarare blir det tillrättalagda ett skickligt dramaturgiskt inslag. Jag gjorde en djupgående analys av "La Vita e Bella" under en filmkurs förra sommaren och trodde det skulle förstöra filmen fullständigt för mig. Men det blev tvärtom. 
Se den!