Så har jag då sett den. Eftersom den gått ett tag var vi inte många i den lilla biosalongen. Och färre blev vi när en tjej övertalade sin kille att gå efter halva filmen för att hon var så rädd. Jag spekulerade efteråt i om det kanske var en del av upplevelsen, att dom fick betalt för det för att vi som stannade skulle bli mer skrämda.

Hur var filmen då? "Paranormal Activity", alltså?
Det började inte bra. Det började med att jag fnissade. Trovärdigheten var lika med noll i och med den inledande texten där filmbolaget tackar huvudpersonernas anhöriga. Snacka om att blåsa på stort från första ögonblicket. Denna fadäs gjorde att det dröjde ett tag innan jag kom in i filmen. Men när jag väl gjorde det... ja... vad kan man säga? Skrämmande? Nej, inte direkt. Obehaglig? Ja. Underhållande? Kolossalt.
Jag är nöjd. Filmen undvek alla billiga grejer som jag var rädd att dom skulle förstöra den med, bortsett från slutet. Sen kan man ju störa sig över annat. Macho-attityden från pojkvännen som trots att han hör till männens skara inte kan hantera situationen. Kristendomens avfärdande som leder till den absoluta undergången. Amerikanskt så det gör ont med andra ord. Men alla dom bra bitarna kan jag inte berätta om, då förstör jag för dig som ännu inte sett den.

Så ja, jag rekommenderar filmen. Se den på bio medan den ännu visas. "Paranormal Activity" är en underhållande liten bagatell. Och jag rös faktiskt vid de första händelserna i filmen på samma sätt som jag brukade rysa i verkligheten när det hände konstiga grejer på min gamla arbetsplats. Det var helt underbart!